Eldning med ved eller koks var förr i tiden det allra vanligaste sättet att värma upp de svenska fastiheterna. Eldningsoljan slog så småningom ut vedeldningen, eftersom hanteringen var enklare och oljan, på den tiden billigare. Men de senaste årens kraftiga prishöjningar på eldningsolja har lett till att vi är allt fler som har gått tillbaka till att värma våra bostäder med vedeldning.
Ännu så länge är eldningen med ved främst en kompletterande värmekälla. Vi eldar våra braskaminer eller kakelugnar som ett komplement till den dyrare men bekvämare el- eller oljevärmningen. På sista tiden har dock alltfler villaägare installerat vedpannor. Tyvärr är det som om kunskaperna om hur man eldar effektivt och miljövänligt fallit i glömska. Därför kan det behövas en genomgång om hur du gör för att elda rätt, både med tanke på eldningsekonomin, brandsäkerheten och grannsämjan.
Lufttillförseln är förutsättningen för all förbränning. Utan syre kan ingenting brinna. men olika bränslen kräver olika stor lufttillförsel för att de ska förbrännas. När du eldar med ved, torv och kol är det inte bara det fasta bränslet som brinner, utan veden avger stora mänder brännbara gaser. Dessa brukar kallas gasade bränslen.
För att de brännbara gaserna ska förbrännas helt och hållet krävs ordentligt med lufttillförsel, och att luften tillförs på olika sätt under eldningen. Enklare, och mindre energisnåla konstruktioner som till exempel öppna spisar och de vanligaste typerna av braskaminerna använder sig bara av primärluft, alltså direkt lufttillförsel.
Om inte elden får tillräcklig tillförsel av luft så förbränns inte de de gasade bränslena, vilket leder till dålig förbränning. Och dålig förbrännin innebär i sin tur att man släpper ut stora mängder sot, tjära och irritirande, illaluktande luftföroreningar. Grannarna klagar då det luktar sur pyreld över hela grannskapet.
Det är inte bara en bra anläggning som krävs för att uppnå en acceptabel förbränning, utan du måste också se till att du eldar med rätt bränsle. Nyare kaminer och vedpannor är nästan uteslutande tillverkade för eldning med just ved. Andra bränslen, som kol, torv och pellets har egenskaper som ställer andra krav på eldstadens konstruktion och lufttillförsel för att bränslet ska brinna ordentligt.
Sådana bränslen förbränns ofullständigt i en vedanläggning och ger större utsläpp av föroreningar.
Miljöprövade kaminer och vedpannor testas vid eldning med torr ved eftersom det ger de bästa förutsättningarna för god förbränning. Vid eldning med fuktig ved är det svårt att uppnå tillräckligt hög temperatur för förbränningen eftersom en stor del av värmen går åt för att torka bränslet. Det hörs också om du ger dig på att elda med fuktig ved. Du hör ett susande pysande ljud från elden, och följden blir stora utsläpp av sot och tjära. Dessutom går det åt betydligt mer ved.
Det är faktiskt förbjudet att elda hushållsavfall, plast och målat eller impregnerat virke. Spånskivor är lika farliga att använda som bränsle eftersom en stor mängd hälsofarliga ämnen släpps ut med rökgaserna. Du bör heller inte elda med enbart papper. Dels eftersom sotflagorna smutsar ner omgivningen, men också för att glödande sotflagor kan leta sig ut ur skorstenen och orsaka brand.
Det är mycket bättre att elda två rejäla brasor varje dag, en på morgonen och en på kvällen, än att myselda under hela dagen och kvällen. Har du en stor täljstenskamin eller en kakelugn är det dessutom fullt tillräckligt med dessa två brasor dagligen, förutsatt att du sköter eldstaden rätt.
Det kostar ingenting att vara med på Bjorkved.se. Skriv en rad där du presenterar din din produkt till oss på bjorkved@lindqvist.com.